Åklagaren stoppade DNA-test av styckmördaren

Foto: Stanislaw Gonerka

Nyligen frikändes barnläkaren vid Astrid Lindgrens sjukhus. Hon har stått åtalad för dråp och processen har varit långdragen.

Kritik har riktats emot åklagaren Peter Claesson för att han väckte åtal. Claessons agerande förvånade en del som följt fallet då de menar att det inte fanns mycket i materialet som tydde på att en fällande dom skulle vara möjlig.

Åklagaren har nu fram till den 11 november att bestämma sig för om han ska överklaga den friande domen.
Just Peter Claessons agerande i rättsliga sammanhang har tidigare varit föremål för diskussioner.

I t ex da Costa-fallet även känt som styckmordsmålet gick Claesson
in och stoppade DNA-test av den tidigare dömde styckmördaren Stanislaw Gonerka.

Före Claessons agerande hade Tidningarnas Telegrambyrå i en artikel slagit fast att Gonerka DNA-testats med friande resultat i da Costa-fallet. Efter att jag kontrollerat att TT:s uppgifter var felaktiga vädjade jag till utredaren av mordet på Catrine att gå ut och dementera de felaktiga uppgifterna men detta vägrade han att göra.

Många personer som ville ha rättvisa åt Catrine inkom med anmälningar till bland annat Justitiekanslern. JK kontaktade polisen och undrade varför inte teknisk bevisning användes för att försöka lösa ett mordfall. Då utlovades att DNA-test skulle göras på Gonerka men då gick åklagaren Peter Claesson in och stoppade DNA-testet.

Historien tog inte slut i och med detta utan då trädde riksåklagaren in och körde över Claesson och begärde att DNA-test skulle användas för att på så sätt möjligtvis få tag på Catrines mördare. Varför Claesson använde sin makt för att försöka stoppa ett
DNA-test på en dömd styckmördare lär vi kanske aldrig få reda på. Men Sverige är ett litet land och jag tror inte att man ska underskatta riskerna för att personliga relationer kan spela in.


I vissa ärenden återkommer personer som man vet har koppling till varandra och även om det är svårt att bevisa kan misstanken ibland uppstå att aktörer i rättsväsendet i enstaka fall täcker upp för tidigare kollegors mer eller mindre välbetänkta beslut.

Är det skälet till Claesons agerande i ovanstående två fall? Jag vet inte. Men jag vet att Claeson stoppade ett DNA-test av en dömd styckmördare och
att han väckte åtal mot en barnläkare vilket många tycker var ett egendomligt beslut.

Fotnot: Något DNA-test av Gonerka kom aldrig till stånd. Svea hovrätt stoppade testet bland annat med hänvisning till Hänsynsprincipen. Dvs det skulle
vara utpekande för Gonerka som avled 1987 att få sitt DNA analyserat i ett mordärende.

Artikeln har tidigare publicerats på Crime News.

Läs även:
www.nyhetsverket.se/nyhet/965/Barnl%C3%A4karfallet-V%C3%A5rt-nya-da-Costa-fall