Yrsa Stenius om lögner

Nöje och Kultur 2012-06-17 08:44:39 Visningar: 969 Anmäl nyheten

Patrik Nyberg

Foto: Patrik Nyberg


Intervjun med Yrsa Stenius gjordes 2006.

Yrsa Stenius har fått mycket lovord för sin bok Lögnens olidliga lätthet. Den har belönats med Finlands Svenska Televisions litteraturpris. Yrsa Stenius bok behandlar lögnen både utifrån ett personligt och mer allomfattande plan. Hon anser inte att censur är ett bra sätt att komma åt lögner.

- Jag vill verkligen inte censurera eller förbjuda ens de mest bisarra påståenden. Jag tror så pass mycket på människors intellekt.

I Lögnens olidliga lätthet tar Stenius upp den före detta TV-producenten Lars Krantz återkommande nedsvärtning av familjen Palme.

- Säkert har det varit väldigt jobbigt för Lisbeth Palme. Vi måste i större utsträckning än nu bemöta vansinniga åsikter. Jag tycker det var riktigt att Åke Green friades juridiskt och jag tycker det är rätt att hans fördomar debatteras. Det är den rätta vägen att gå.

Hon säger att journalister måste vara vaksamma hur de rapporterar vid svåra brottmål. Allt behöver inte komma fram med tanke på de anhöriga.

- Det är också lätt att halv- och osanningar förs ut. Det här är ett svårt och klassiskt pressetiskt dilemma då människor alltid fascinerats av brutala mord. Jag satt med under rättegångarna mot Ulf Olsson som mördade Helén Nilsson. Hennes familj satt med och jag tror de mådde bättre av att vara där och få veta. Vid rapportering vid sådana hemska brott måste man undvika spekulationer.

Lögnen måste noga ransoneras, säger hon.

- Vi måste känna av vad som är en acceptabel lögn och vad som är bedrägeri. Där går gränsen. Man är inte skyldig att alltid avslöja sina hemligheter. Men tumregeln måste vara att hellre tala sanning än ljuga. Lögnen, liten som stor, hotar att förgifta den mänskliga tilliten.

Tron på den 'rätta' läran kan grumla vår förmåga att skilja lögn och sanning åt, menar hon.

- Ideologi och all tro har en benägenhet att förvränga vår syn på gott och ont. All passion är härlig, men det blandar bort vårt förnuft ibland. Yrsa Stenius säger att ett exempel på en offentlig lögn är den debatt som nu rasar om Sveriges agerande vid Tsunamikatastrofen.

- Svenskarna agerar som tokiga. President Marrti Ahtisaari sa till mig att inga finländska liv skulle ha kunnat att räddats om så finländska UD varit i Thailand på en minut. Finländarna har behandlat den här frågan på ett mer värdigt sätt. Sverige skötte det hela dåligt men inte sämre än många andra länder. Skulle de borgerliga ta ansvar för sin vrede skulle de väcka misstroendevotum. Men de är inte intresserade av att komma till makten nu. Att ompröva sina tidigare felaktiga uppfattningar och inse att man låtit sig luras är något väldigt känsligt för de flesta människor, säger hon.

- När åklagaren visade upp Jésus Alcálas förfalskade postkvitto, gick det en skakning hos de som trodde på honom och som kommit till rättegången i akt och mening för att stödja honom. Detta plus vittnesmålen från Wilhelm Agrell och Suzanne Wennberg gjorde att det stod klart för många kulturjournalister att de låtit sig luras av Alcála.

Kan man förlåta lögnen?

- Förlåtelsen bor alltid i hjärtat hos den man förbrutit sig emot. De flesta lögner går att förlåta.

Har du själv fört ut osanningar?

- Det som besvärar mig mest är vad jag skrev om styckmordsmålet. Jag lät mig ryckas med av en duktig åklagare i Tingsrätten och av Socialstyrelsens advokat i Kammarrätten som var väldigt skicklig. Då var jag så oerhört övertygad om läkarnas skuld.

Intervjun har tidigare publicerats 2006 i Göteborgs Fria Tidning.

Följ kommentarerna vi rss

Kommentera
Insänt av

Lämna tomt om du vill vara anonym

Har du inget konto? Då kan du skapa ett HÄR
Har du ett konto så är det bara att logga in här