Gruppvåldtäkt misstänks vara påhittad

Kvinnan larmade själv om att hon blivit brutalt överfallen av tre ynglingar och sedan våldtagen. Trots att hon lämnade ett detaljerat signalent och ett stort polisarbete har ingen misstänkt kunnat gripas.
Nu misstänker poliser att kvinnan ljugit ihop historien.

Kvinnan som är i 20-årsåldern riskerar att åtalas för falskt larm. Eftersom hon inte namngivit eller pekat ut någon rör det sig däremot inte om falsk angivelse.
Larmet kom på kvällen den 25 oktober. Kvinnan uppgav att hon varit på hemväg från jobbet när hon i närheten av infarten till Kortedalavallen plötsligt blivit överfallen av för henne tre okända ynglingar.
Överfallet var enligt kvinnan så grovt att hon svimmade av. I polisförhör berättade kvinnan att hon vaknade i ett skogsområde av att en av männen fullbordade en våldtäkt . Hans två kompisar ska ha hållit fast kvinnan under övergreppet.
Under tiden som kvinnan undersöktes på sjukhus ägnade sig polisen åt intensiv spaning efter de misstänkta männen. Det polisiära arbetet har pågått i sju veckor, men trots att kvinnan lämnat detaljerade signalement, bland annat skulle en av männen ha ett specifikt ovanligt kännetecken, har polisen ännu inte lyckats gripa någon.
Per-Olof Johansson, chef vid roteln för grova brott i Göteborg, är väldigt förtegen när han konfronteras med uppgifterna om att det kan ha rört sig om en falsk anmälan.
Kan du dementera eller bekräfta att det rör sig om en falsk anmälan?
- Jag kan och vill inte säga något alls om det här.
Varför inte?
- Vi har flera olika kriterier att ta hänsyn till. Dels till målsäganden och dels finns det folk som inte vågar gå ut.
Skulle inte de sistnämnda bli lugnare av att få veta att historien är påhittad om det är så?
- Jag kan inte säga något mer om det här.
Han vill heller inte säga om det finns vittnesuppgifter eller teknisk bevisning som stödjer kvinnans version.
- Vi har fattat beslutet att inte säga något om det.


Poliser som direkt medverkat i utredningen bekräftar dock att det finns starka misstankar om att kvinnan ljugit.
- Redan från början var det uppgifter i det här ärendet som var anmärkningsvärda. Att tre män överfaller en kvinna är över huvud taget väldigt ovanligt, säger en av dem.
Ingen av poliserna vill dock inte svara på frågan om och i så fall i vilken utsträckning kvinnan konfronterats med de misstankarna.
Frågan om antalet falska våldtäktsanmälningar har varit aktuell i många år liksom bevisvärderingen och felaktigt dömda i sexualmål överlag.
Men i polisdistrikt runt om råder stor rädsla att prata öppet om problemet. Vid en rundringning vägrar de flesta poliser, bland dem även chefer, att diskutera frågan, och de som väljer att prata gör det först efter att ha försäkrat sig om att de får vara anonyma.
Samtliga uppger att de upplever att det blir vanligare att kvinnor gör falska våldtäktsanmälningar. Det vanligaste skälet är, enligt dem, att kvinnan efteråt ångrat att hon har haft frivilligt sex med mannen eller att hon varit otrogen. Men också att det kan röra sig om att kvinnan är sjuk, vill ha uppmärksamhet, hämnas eller att det är ett eventuellt skadestånd som hägrar.


Att säga det offentligt är omöjligt säger samma poliser. ”Du är hängd om du som polis säger något sådant”, ”Jag skulle inte få jobba med sådana ärenden om jag inte förbehållslöst tror målsäganden”, ”Ställer vi kritiska frågor till målsäganden blir det ett väldigt liv”, är några av deras förklaringar.. De få poliser som tidigare offentligt vågat vara kritiska har i vissa fall utsatts för hot och stark kritik–från såväl andra organisationer och privatpersoner som inom polisen.


Samma bild ger Jerzy Sarnecki ,professor i allmän kriminologi. Hans uppfattning är att antalet falska anmälningar ökat de senaste tio åren,men att det inte går att nämna några siffror.
- Fokuset när det gäller våldtäktsanmälningar har länge varit att för få anmälningar leder till åtal. Sanningen är att bland dessa finna många som saknar substans, säger han.
Men att veta hur många och vilka som är uppenbart falska angivelser är omöjligt. Och polisen vill nog heller inte veta konstaterar Jerzy Sarnecki:
- Polisens arbete är inriktat på att målsäganden varit utsatt för en våldtäkt vilket är ett integritetskränkande brott. Därför kan de vara obenägna att ifrågasätta uppgifter och se andra tänkbara motiv till anmälan.


Jerzy Sarnecki tror också att polisens rädsla för att ifrågasättas spelar roll.
- Allmänheten reagerar starkt när de får höra talas om kvinnor som känner sig kränkta av polisens frågor. Det bidrar nog till polisens försiktighet, säger han.


Chris D Magnusson