Kan den svenska demokratin urholkas på sikt?

Sverige är en välutvecklad demokrati. Att korruptionen är låg, valdeltagandet högt, det ideella poltiska engagemanget brett, och tilltron till rättsväsendet stor är bara några exempel på varför saker och ting fungerar som de ska i Sverige. I Sverige får vi dessutom tycka, säga och skriva exakt vad vi tycker vilket är ytterligare tecken på en starkt förankrad demokrati i landet. Men trots vår stora frihet och våra starka rättigheter finns det skyldigheter som vi medborgare har.

En demokrati som upprättats existerar inte för alltid bara för att det är just en demokrati. En demokrati behöver tas väl omhand. Den måste hållas vid liv, skyddas och utvecklas i takt med oss invånare. Visst kan det låta som att man svävar ut i stora begrepp. Men för att göra det hela väldigt enkelt räcker det med att vi blickar framåt två månader i tiden till höstens riksdagsval.

Det politiska intresset hos unga är lågt, ungdomförbunden har inte lika många medlemmar som för ett tio- tjugotal och de kommun- och landstingslistor som lyckats få med någon unga kandidat är ivriga med att skylta om det. Härmed ska det även tilläggas att ungdomkullarna som är födda under tidigt nittotal och är valets förstagångsväljare är väldigt stora. Och då, trots förstagångsväljarnas storlek, möjlighet till påverkan och engagemang förblir det lågt.

Idag kanske detta inte är ett problem. Men om trenden inte vänder och intresset för viktiga frågor förblir lågt bland unga kan den starka demokratiska utveckling vi haft avta. En demokrati kräver allas deltagande vi ett val. En demokrati kräver att allmänheten finns representerade som poltiker. En demokrati kräver att frågor som rör alla åldersgrupper tas upp för att ett missnöje inte ska uppstå.

Om dagens unga inte utnyttjar den fantastiska möjligheten att rösa och engagera riskerar vi att avstanna demokratins utveckling. En stor majoritet av de som jobbar med poltik och sitter på beslutsfattande positioner börjar bli gamla och måste en dag ersättas. Då gäller det att vi har väl förberedda kandidater som kan ta över. Om vi ska hitta dessa personer krävs en attitydsförändring för viktiga frågor bland unga. Att skylla på unga och hävda att de har fel attityd, kan för lite eller struntar i att engagera sig är fel. Det handlar om att vi ska ta till gemensamma krafttag för att verka för ett ökat intresse och engagemang eftersom det gått fel någonstans i informationsspridningen de senaste tiden inte hos de unga. Om inte vi ser till att de finns engagerade och villiga ungdomar kanske den demokrati vi njuter av idag inte är lika förankrad när vi blir äldre.