Barnläkarfallet - Vårt nya da Costa-fall?

Barnläkarfallet har likheter med styckmordsmålet

I det upphetsade klimat som nu råder i fallet med den dråpmisstänkte läkaren är det som om historien i viss mån upprepar sig. December 1984 hämtades obducenten från sin arbetsplats inför sina kollegor.

Syftet torde vara att få igång en ryktesspridning och bedriva förundersökningen i media. Samma metod används nu i fallet med barnläkaren och polisens agerande att hämta henne på arbetsplatsen har JO-anmälts.

Styckmordsmålet mot de två läkarna fick bland annat till följd att svensk rättsmedicin delades i två falanger. Rättsläkaren Jovan Rajs tolkning av allmänläkarens frus berättelser fick stor betydelse för hur utredningen kom att bedrivas. Det ena lägret var lojalt med Rajs och det andra tog avstånd från hans agerande i fallet.

Allmänläkarens fru påstod att dottern sagt saker som tydde på att hon bevittnat ett styckmord när hon var 17 månader gammal. Rajs menade att det som frun berättat liknade styckningen av Catrine da Costa. Detta enskilda fall skulle komma att förgifta arbetsklimatet under en rad år på rättsläkarstationerna runt om i Sverige.

De som stödde Rajs menade att det fanns en maktklick som inte ville fälla två läkare medan andra rättsmedicinare menade att Rajs tillåtits påverka polisens inriktning alltför mycket i da Costa-fallet samt att han blandat ihop sina roller.

I fallet med barnläkaren har polisen nu JO-anmälts. Liknande kritik riktades mot polisens agerande som med fallet med obducenten, nämligen att rättsväsendet vill driva förundersökningen i media.

Polisens tilltag försvaras av kriminalchefen Magnus Sallrot. Det är samme Sallrot som har gjort allt vad han kunnat för att förhindra att DNA-test utförs i da Costa-fallet.

Efter att en rad JK-anmälningar gjorts mot polisens beslut att inte använda sig av teknisk bevisning för att finna Catrine da Costas mördare, blev Sallrot dock tvungen att retirera och lova att DNA-test skulle göras på misstänkta i mordutredningen. Men då trädde chefsåklagare Peter Claesson in istället och stoppade vidare DNA-test.

Samme Claesson försvarar på DN-debatt åklagarens agerande i barnläkarfallet. Denna gång verkar kalkylen att opinionen skulle stå på rättsväsendet sida mot den häktade slå fel. Men i övrigt finns det många likheter med styckmordsmålet. Samma agerande och samma tro att brännmärkning av en individ publikt ska leda till en fällande dom.

Processen mot allmänläkaren och obducenten hade troligtvis aldrig kommit till stånd om inte rättsläkaren Jovan Rajs tagit så aktiv del i polisutredningen. Kommer det visa sig att det rättsmedicinska utlåtande som åklagaren i barnläkarefallet förlitar sig på är utformat av en av Rajs förtrogna har historien till nästan alla delar upprepat sig från 1984.

Och då har jag svårt att se hur svensk rättsmedicin ska kunna gå vidare utan nya uppslitande och årslånga bråk vad gäller synen på vad som är ens roll i rättsväsendet.

I da Costa-fallet tog Socialstyrelsens rättsliga råd avstånd från åklagarens spekulationer om hur styckningen av da Costa utförts. Rättsväsendet valde den gången att köra över expertisen. I barnläkarfallet har Socialstyrelsen inte funnit att några fel begåtts av de inblandade.

Kommer rättsväsendet även denna gång att välja att inte lyssna på expertisen?".

Patrik Nyberg